Fler ska kunna åka buss, tåg och spårvagn till jobbet eller skolan. Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ligger idag under 50% och den vill vi höja, så att vi kan satsa mer på att bygga ut kollektivtrafiken utan att höja skatten.

Liberalerna vill minska den andel som finansieras av skattemedel. Självfinansieringsgraden, det vill säga den delen som resenären betalar, bör successivt öka, men detta måste motsvaras av upplevd förbättring av kvalitén. Nya finansieringsformer av kollektivtrafiken bör ses över och fler insatser mot fuskåkande krävs.

En biljett betalas idag till mer än hälften av skattebetalarna. Det är rimligt att resenären bär en större del av kostnaden för sitt eget resande än så. Ökade skattesubventioner riskerar medföra minskade resurser till hälso- och sjukvården eller en höjning av regionskatten.

Vi inom Demokraterna anser att vi klarar kollektivtrafiken med den skattesats som vi har idag. Vi vill utöka kravet på att resenärer måste visa giltig biljett för chauffören vid påstigning.

För att succesivt kunna ut kollektivtrafiken krävs en gradvis ökning av anslagen. Hälften av intäkterna ska ske genom biljettintäkterna.

Miljöpartiet vill se lägre priser, och en ny finansieringsmodell av kollektivtrafiken för att kunna undvika de ständiga prishöjningarna. Den fortsatt kraftigt utbyggda kollektivtrafik vi gröna vill se, kräver fler inkomstkällor än regionskatten och biljettintäkter.

I vårt budgetförslag för 2023 så har vi avsatt 110 miljoner kronor på att frysa biljettpriserna.

Vi vill som ända parti i regionen sänka biljetterpriserna och har därför budgeterat mer medel till kollektivtrafik än någon annan. Vi vill också att det görs stora satsningar kollektivtrafiken nationellt för att på sikt göra kollektivt resande kostnadsfritt för resenären. Detta är en rättvisefråga men också en klimatfråga.