Den som anställer har ansvar för att personalen kan utföra arbetet på ett bra sätt. T ex att kommunicera med de äldre/brukarna. Det ansvaret behöver inte politikerna ta över. Utbilda fler och gör vården till en attraktiv arbetsplats så att cheferna har fler alternativ när de anställer. Eller erbjud språkhandledare.

De som anställs inom omsorgen ska givetvis behärska svenska så de kan utföra sitt arbete. Men det finns också andra egenskaper och färdigheter som personer inom omsorgen behöver och som mär lika viktiga. En bedömning av om en person är lämplig att anställa fattas av den som anställer personen utifrån ett helhetsperspektiv.

Det är viktigt att kunna kommunicera på svenska i dessa yrken.

Det är en värdighetsfråga både för den anställde och våra äldre att de kan kommunicera bra med varandra. Ren vinst för samtliga parter. Språktestet måste dock ligga på en rimlig nivå.

En självklarhet att kommunikation via språket sker med äldre personer.

För att kunna klara kommunikation med äldre och sköra behövs god kunskap i svenska, och för att kunna klara sitt arbete med att förstå riktlinjer, dokumentation och annat är det också nödvändigt. Det är förstås en bonus att även kunna fler språk, med tanke på att allt fler äldre har annat modersmål än svenska.

Ska man göra ett bra jobb med hög kvalitet åt vårdtagare så är det en förutsättning att man kan kommunicera med dem

Viktigt att kunna kommunicera med vårdtagarna. En trygghetsfråga.

Vi har drivit frågan i både Kinda kommun och Region Östergötland, För oss är det självklart att de äldre har rättighet att förstå omsorgspersonalen. Men det finns personal som talar en knackig svenska och där föreslog vi viss utbildning av redan anställda och språktest för nyanställda. Vi fortsätter att bevaka frågan eftersom de äldre har svårt med detta och det handlar också om patientsäkerhet.