Absolut inte. Vi vill fortsätta utveckla det regionala styret. Beslut ska fattas så nära våra invånare som möjligt.

Sjukvårdens utmaningar beror på dålig löneutveckling och arbetsmiljö för personalen, vilket leder till att erfarna sköterskor säger upp sig. Lösningen är att stärka löneutvecklingen och erbjuda bättre arbetsförhållanden med mer fritid, förutsägbara arbetstider och framförallt arbetsuppgifter. Att omorganisera hela verksamheten till en ledning långt från vården skulle bara öka antalet uppsägningar.

Om sjukvården ska skötas ifrån Stockholm går en stor del av vår demokrati förlorad. Invånarna förlorar inflytandet över sin egen hälso- och sjukvård. Fackförbunden behöver träffa representanter för verksamheten och regionala politiker på sin hemmaplan. Ett nationellt övertagande av sjukhusen kommer att minska personalens inflytande över sin egen arbetsplats, och sjukhus riskeras att läggas ned.

Vården måste behovsanpassas utifrån regionens lokalisering och enskilda förutsättningar. En statlig styrning skulle alltså snarare ge en tröghet i systemet med långa och långsamma beslutsvägar utan förankring i de regionala förutsättningarna. Om staten äger sjukhusen skulle det i princip innebära att de också styr vårdinnehållet.

Vi vill se ökad statlig styrning och högre generella statsbidrag till regionerna. Men vi ser stora risker med ett förstatligande i nuläget. Dels skulle det sannolikt innebära att flera regionala sjukhus hotas av nedläggning. Dels så skulle den regionala kännedomen skulle minska. Risken för en vårdvalsexplosion skulle också öka.

I dagens Sverige har vi inte jämlik vård. Var du bor avgör hur länge du behöver köa för att få en operation, vilken behandling du får och hur bra vård du får. Staten behöver ta ett större ansvar för att du ska kunna lita på att du får den vård du behöver oavsett var i landet du bor.

På riksnivå driver vi nationellt att ansvar för specialiserad vård ska samordnas av staten. Det krävs dock försäkringar från staten om att inga sjukhus läggs ned.