Att behandla andra med respekt och omtanke sitter inte i språket. I framtiden kommer vi att behöva mer flerspråkig personal. Vi ser inget problem med personal som inte pratar perfekt svenska, vi ser hellre fördelarna.

Som förslaget är formulerat är det svårt att förstå vad som avses. Att kunna säga hej och förstå vad en människa behöver hjälp med klarar man utan språktest. Att föra en längre konversation kan kräva lite mer kunskap. I anställningsintervjun bör man kunna avgöra vad personen klarar av utan test.

Alla anställda ska givetvis ha de kunskaper som krävs för att klara sitt arbete. Det är arbetsgivarens ansvar. Det effektivaste sättet att bli säkrare på ett nytt språk är på arbetsplatsen. Det finns modeller där man kan följa med och såväl göra nytta som att förbättra språket. Ett fyrkantigt språktest skulle krångla till försämra integration.

Viktigt man kan språket om man ska ha hand om gamla och sköra människor.

Det är viktigt att gamla och kanske dementa kan förstå och bli förstådda och att farliga missförstånd undviks. Samtidigt måste vi flytta så många långtidsarbetslösa som är möjligt in på arbetsmarknaden. Snart är de äldre äldre mycket fler, de arbetande ökar inte i samma omfattning. Det finns arbetsuppgifter där även språksvaga kan börja jobba, bli behövda och utveckla jobbspråket.

Varje äldre person ska känna sig trygg med att personalen som kommer förstår och kan göra sig förstådd. Kommunen ska stötta och stärka personal som behöver mer språkkunskaper.

De som får besök från hemtjänsten ska kunna kommunicera med personalen.

Det är viktigt att de äldre kan göra sig förstådda och känna trygghet och där är språket viktigt.