Valet 2022 är avgjort

Utforska resultatet och se hur dina grannar röstat på valresultat.svt.se

Så svarade riksdagskandidaterna och partierna på frågorna i Valkompassen i:

Kandidaternas svar

Pär Asplund

Miljöpartiet

Varför ska väljarna rösta på dig?

Jag vill arbeta för hållbarhet och demokrati från ett helikopterperspektiv. Vi behöver alla arbeta för att ställa om samhället mot en mer hållbar ekonomi där vi handlar mindre med nyproducerade materiella varor och mer med tjänster och information. Vägen dit går genom ekonomisk styrning med ett system som gör det lätt och billigt att göra rätt och svårt och dyrt att göra fel.

Presentera dig själv

Jag är en partipolitisk novis, men är djupt rotad i den gröna ideologin sedan -90-talet. Jag tror också att demokratin vinner på att erfarenheter från olika delar av samhället förs in i politiken, och att mina erfarenheter från kultursektorn, som läkare, chef och familjefar har lagt en grund som gör att jag kan verka som en effektiv politiker.

Vad har du för yrke?

Läkare (neuroradiolog och medicinsk chef)

I vilket land är du född?

Sverige

Var någonstans skulle du placera dig på en politisk höger-vänster-skala?

Något till vänster

Hur vill du att det politiska styret ska se ut efter valet 2022?

Det absolut viktigaste är att vi fortsätter ha förkämpar för den gröna ideologin i riksdagen. Men resultaten från politiken med respektive utan MP i regeringen, har också visat att partiet spelar stor roll för att vi skall ha minsta chans att nå klimatmålen, och jag hoppas därför på förnyat regeringssamarbete mellan S och MP efter valet. Beroende på valresultat, kan C och V också bjudas in.

Finns det något parti som du INTE vill att ditt parti ska samarbeta med?

Kristdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna

Hur länge har du varit medlem i ditt parti?

1-3 år

Bedriver du en personvalskampanj?

Nej

Svar i valkompassen

Pär Asplund

Vinstutdelning för friskolor ska förbjudas

Så svarar Pär Asplund: Samhällets intresse i en bra skola går via ett fokus på en bra utbildning av våra barn och unga. Vinstutdelning introducerar ett helt annat och konkurrerande syfte, nämligen vinstsyftet. Vinstsyftet ser vi bland annat skapar instabilitet i utbildningsutbudet, utarmning av den kommunala skolan och betygsinflation. Företagande inom skolan kan per definition inte heller skapa fler arbetstillfällen.

Kärnkraften ska byggas ut

Så svarar Pär Asplund: Extra viktig Kärnkraften ger mycket dyr el långt in i framtiden, medan vi behöver billig el här och nu. Kärnkraften innebär också att vi lånar resurser från ett oöverskådligt antal framtida generationer, utan minsta avsikt att betala tillbaka. Lösningen bör istället bestå i såväl utbyggnad av förnybara energikällor som utbyggnad av högspänningsledningar från den reglerbara energin vi redan har i norra Sverige.

Polisen ska kunna upprätta visitationszoner i brottsutsatta områden

Så svarar Pär Asplund: Både brottsförebyggande arbete och brottsbekämpning behövs, eftersom låg brottslighet är en förutsättning för mänsklig frihet. Visitationszoner är dock en kortsiktig lösning som kommer farligt nära kollektiv bestraffning, och som på lång sikt allvarligt riskerar att cementera och förstärka utanförskap, vilket i sin tur är en drivkraft för brottslighet hos en del individer.

RUT-avdraget ska avskaffas

Så svarar Pär Asplund: Extra viktig Vi behöver i större omfattning ställa om ekonomin från ohållbar handel med materiella produkter till hållbar handel med tjänster och information. Rutavdraget är en del i faciliteringen av den omställningen. Därtill har det förebyggande effekter som motverkar ekonomisk brottslighet.

Sverige ska minska det internationella biståndet

Så svarar Pär Asplund: Sverige är ett rikt land och har råd med bistånd. Vår välfärd förutsätter att vi på ett oproportionerligt sätt har taxerat vår planet på ett sätt som drabbar även fattigare länder. Bistånd kan vara en liten del i att betala tillbaka denna skuld. Men det gynnar oss också på flera plan att bidra till katastrofbekämpning och utjämning av resurser, exempelvis säkerhetspolitiskt och klimatpolitiskt.

Kungahuset ska tilldelas mindre pengar

Så svarar Pär Asplund: Även om man på ett ideologiskt plan kan tycka att det är vämjeligt att statsöverhuvudskapet går i arv, måste man också se kungahuset för vad det faktiskt är i Sverige idag. Kungahuset är en kulturell institution, och kulturen är viktig. Det finns dock ännu viktigare kultursatsningar än kungahuset att prioritera.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas

Så svarar Pär Asplund: Extra viktig Vi är mitt inne i en klimatkris. Det krävs kraftfulla ekonomiska styrmedel för att snabbt minska vårt fossilberoende. Bilberoendet kommer inte kunna minskas dramatiskt här och nu, och alla kan inte köpa elbil på direkten. Men för de som verkligen behöver använda bilen, finns bättre sätt att kompensera för höga bränslepriser, utan att ta bort de ekonomiska incitamenten till en grön omställning.

Skatten på fastigheter ska höjas

Så svarar Pär Asplund: Investering i fastigheter som bara står eller som är alldeles för stora för behoven, är inte ett gigantiskt problem i Sverige. För bostadsmarknaden i stort, vore det mycket bättre att börja fasa ut ränteavdragen. Eventuella justeringar i beskattning av tillgångar måste ta ett helhetsperspektiv och inte bara fokusera på en typ av tillgångar.

Kulturen ska till större del finansieras av privata aktörer

Så svarar Pär Asplund: Kulturen är vår gemensamma skatt att förvalta. Skattefinansiering innebär demokratisk tillgänglighet av kulturen. Privat finansiering innebär att de välbärgade styr kulturutbudet och blir de huvudsakliga kulturkonsumenterna. Det skapar lägre livskvalitet för stora grupper i samhället. Vill vi ha ett rikt samhälle med hög livskvalitet, är kulturens tillgänglighet för alla en nyckel.

Det ska bli svårare för kommuner att stoppa vindkraftsbyggen

Så svarar Pär Asplund: Extra viktig Vi behöver mycket mer vindkraft, och det nu. Men det är också viktigt att system skapas för att de som får vindkraft som granne kompenseras på ett sätt som gör att vindkraften välkomnas av de flesta. I slutändan får vi dock inte hamna i en situation där de rikaste kommunerna kan köpa sig fria från ett ansvar att bidra till klimatomställningen, och därför behöver vårt gemensamma behov få styra.

Det ska vara förbjudet att tigga i Sverige

Så svarar Pär Asplund: Att förbjuda tiggeri kommer farligt nära att göra fattigdom olaglig. Vi vill nog alla minska tiggeriet, men den hållbara lösningen går självklart genom att förebygga fattigdom och därigenom minska behovet av att be om hjälp. Det kräver såväl inrikespolitiska som utrikespolitiska insatser.

Ett tredje juridiskt kön ska införas för de som varken identifierar sig som kvinna eller man

Så svarar Pär Asplund: Valfrihet och identitetsfrihet är viktiga värden som behöver värnas. Det är viktigt att respektera dem som inte känner sig bekväma i identiteten som man eller kvinna, och då kan ett tredje juridiskt alternativ vara en bra lösning. Man bör dock överväga att prata om könsidentitet, för att inte blanda ihop begreppen med det mindre flexibla biologiska könet.

Föräldrar ska själva få bestämma hur de fördelar föräldraledigheten

Så svarar Pär Asplund: Vårt samhälle och dess strukturer har ännu inte riktigt nått till den punkt då uttaget av föräldraledigheten inte längre behöver regleras. Att pappor tar ut en större del av föräldraledigheten har på gruppnivå gynnat alla inblandade parter, och det vore ofördelaktigt på flera plan om denna positiva utveckling skulle vändas.

Privata nätläkare ska inte längre finansieras av skattemedel

Så svarar Pär Asplund: Vinstintressen i vården konkurrerar med medborgarnas behov av så bra hälsa som möjligt. Privata nätläkare har bidragit till att dränera den offentliga vården på resurser som hade behövts till patienter snarare än aktieägare. Men digitala vårdmöten fyller också en viktig funktion, och dessa behov behöver snarast tillfredsställas av den demokratiskt styrda vården.

Permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel i migrationspolitiken

Så svarar Pär Asplund: Att ge vuxna människor stabila förutsättningar för sin tillvaro, ökar chansen att de skall bidra på ett konstruktivt sätt till vårt gemensamma samhälle. För barn är detta ännu viktigare, eftersom varje år som levs i ovisshet riskerar att ha en negativ påverkan på resten av livet.

Sverige ska vara medlem i NATO

Så svarar Pär Asplund: En mycket komplex fråga som man behöver vara ödmjuk inför. Allmänheten har inte tillgång till all den säkerhetspolitiska information som sannolikt kan vara nödvändig för att göra ett välgrundat ställningstagande. Men att vi inte kan agera aktivt för global nedrustning på samma sätt i NATO som utanför, torde dock vara klart.

Den tillfälliga höjningen i A-kassan ska permanentas

Så svarar Pär Asplund: Förutsättningen att höjningen var tillfällig var klar för alla vid införandet, och därför har man haft möjlighet att planera sin ekonomi efter denna förutsättning. Syftet var ekonomisk stimulering under pandemin, och det syftet är nu överspelat. På sikt behövs dock en reform med ett samlat trygghetssystem som inbegriper alla människor.

Strandskyddet i landsbygdskommuner ska avskaffas

Så svarar Pär Asplund: Strandlägen finns redan tillgängliga att köpa för dem som uppskattar sådana, i glesbygdskommuner långt från större städer dessutom till överkomliga priser. Fler strandtomter i glesbygden kommer därför troligen inte ha någon avgörande effekt på utflyttningen. Däremot påverkas naturvärden negativt för varje nytt avsteg från strandskyddet. Därtill inskränks allemansrätten.

Upprustningen av svenska försvaret ska finansieras med höjd skatt

Så svarar Pär Asplund: Med tanke på alternativen, alltså exempelvis nedprioritering av välfärden eller lån som skall betalas av våra barn och barnbarn, framstår höjda skatter som det minst dåliga alternativet. En återinförd värnskatt kan hjälpa till att finansiera försvaret.

Public service - TV och radio - ska ha ett smalare uppdrag

Så svarar Pär Asplund: Tvärt om, public service skall hålla en bred och hög nivå. För de flesta konsumenter av radio och TV, är det knappast ett självändamål att media kommer genom kanaler som inte är offentligt finansierade. Där public service lämnar luckor, finns alla möjligheter att bedriva företagsverksamhet. Där public service inte lämnar luckor, ställs högre krav på kvalitet.

Nyförsäljning av bensin- och dieselbilar ska förbjudas från och med år 2025

Så svarar Pär Asplund: Extra viktig Ekonomisk styrning är egentligen att föredra framför förbud, men att det fortfarande över huvud taget säljs nya fossilbilar, vittnar om att kraftfullare åtgärder måste till. Det är alltför bråttom med klimatet för att kunna vänta. Därtill kommer varje ny fossilbil sannolikt att bli riktigt dyr i drift framöver, vilket på gruppnivå påverkar Sveriges ekonomi negativt.

Betyg ska vara obligatoriskt från årskurs 4

Så svarar Pär Asplund: Det finns andra sätt att diskutera och förmedla barns kunskapsutveckling. Betyg riskerar också att påverka hur kunskapen och förmågorna mäts och därmed hur de lärs ut, vilket blir ett fokus i fel ände. Forskningen visar att tidiga betyg inte är positiva för högpresterande elever, och att de har en negativ inverkan på lågpresterande elever.

Mer skatteinkomster ska omfördelas från rika till fattiga kommuner

Så svarar Pär Asplund: Det är gynnsamt för samhället i stort om hela Sverige kan få leva, och för det krävs större resurser i fattiga glesbygdskommuner med hög medelålder. Det är till exempel en förutsättning för att vi skall kunna bli mer självförsörjande avseende matproduktion, men också för att kunna bedriva turism i natursköna omgivningar och elproduktion där förutsättningarna är som mest gynnsamma.

Köp av sexuella tjänster ska straffas med minst fängelse

Så svarar Pär Asplund: Markeringar i form av straff är viktiga för brottsbekämpning, och idag är straffen väldigt låga. Men det behövs också i större utsträckning ett förebyggande arbete, genom att bekämpa utsatthet, droger och fattigdom, och därtill också en effektivare bekämpning av den organiserade brottslighet som ligger bakom en del av prostitutionen.

Marknadshyror ska införas på nya hyresrätter

Så svarar Pär Asplund: Hyresmarknaden är med sina på många håll väldigt långa kötider dysfunktionell. Marknadshyror kan tyckas vara ett sätt att röra sig mot en bättre fungerande hyresmarknad, men resultatet kommer att bli en ökad segregation. Därtill riskerar de med större ekonomiska utmaningar helt ställas utanför bostadsmarknaden.

Sverige ska avveckla planerna på höghastighetståg

Så svarar Pär Asplund: Ett acceptabelt miljövänligt sätt att färdas genom luften i stor skara ser i nuläget väldigt avlägset ut. Tåget kommer därför vara ett mycket viktigt transportmedel under överskådlig tid, och för att skapa större acceptans för det som alternativ till flyget, och för att effektivisera vår privata och professionella tid, är det en stor fördel om tåget går snabbt.

Staten ska ta över ansvaret för sjukvården

Så svarar Pär Asplund: I ett längre perspektiv är detta en komplex fråga i takt med att sjukvården blir alltmer avancerad, men i det korta perspektivet är den enkel; medarbetarna i vården behöver just nu trygghet, lugn och ro, inte en gigantisk omorganisation. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också fördelaktigt att besluten tas så nära medborgarna som möjlig.

Karensdagen ska avskaffas

Så svarar Pär Asplund: Ett på ytan kostsamt förslag, men möjligtvis kan det ändå bli samhällsekonomiskt lönsamt, om en lägre tröskel för att stanna hemma vid smittsamma sjukdomar gör att sådana sprids i mindre utsträckning. Det kan vara värt ett försök utanför de speciella förhållanden som rått under pandemin.

Det ska bli enklare för arbetsgivare att säga upp anställda

Så svarar Pär Asplund: Den starka arbetsrätten är en svensk styrka. Det må vara begränsande för företag och har säkert förhindrat ett och annat arbetstillfälle att skapas, men på det hela taget överväger de positiva aspekterna avsevärt.

Det ska vara enklare att få tillstånd att öppna gruvor i Sverige

Så svarar Pär Asplund: Världens lägsta mineralavgifter och godkännandet av gruvbrytning i Kallak vittnar om att det redan är för enkelt. Gruvbrytning skall vara behovsstyrd, men vi måste motverka behovet genom att öka återvinningen av de metaller vi redan har tagit upp. Finns ett behov av vissa metaller, är dock Sverige, i ett globalt perspektiv, ett rätt bra land för gruvbrytning.

Hur öppet ska Sverige vara för att ta emot asylsökande?

Så svarar Pär Asplund: Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt asylrätten. Hur bra eller dåliga andra länder är i detta avseende, påverkar inte vårt ansvar som medmänniskor. På sikt är en friare rörlighet av människor på frivillig basis en vision att jobba mot, men på vägen dit måste vi hjälpa de som tvingas fly.

Hur mycket ska polisen få använda hemlig avlyssning och övervakning utan brottsmisstanke?

Så svarar Pär Asplund: Här ställs två olika frihetsperspektiv mot varandra - frihet från övervakning av staten mot frihet att kunna känna sig trygg i ett samhälle med minimal brottslighet. Rätten till vår egen integritet måste värnas, men med den stabila demokrati vi åtnjuter i Sverige idag, är jag beredd att ge efter mer av min frihet till staten än till den organiserade brottsligheten.

Hur mycket ska höginkomsttagare betala i skatt?

Så svarar Pär Asplund: Sverige har ett högt skattetryck på höginkomsttagare, men det har tjänat oss väl genom åren. Det hjälper till att finansiera vår höga välfärd och motverkar spänningar som leder till otrygghet i hela samhället. Samtidigt har skattetrycket inte motverkat driftighet och företagsamhet, och Sverige har fler dollarmiljardärer per capita än USA. Klyftorna har också ökat på senare år.

Hur mycket av skogen i Sverige ska skyddas?

Så svarar Pär Asplund: Att skydda skog innebär att skydda viktiga naturvärden och biologisk mångfald som vi gemensamt kan avnjuta och som är viktiga för ekosystemet som helhet. Sverige bör följa uppmaningen från FN och EU om att skydda 30 % av hav och land.

Vilka av följande områden ska prioriteras av staten?

Pär Asplunds val:

Miljö och klimat

Så svarar Pär Asplund: Extra viktig Innan vi funderar över hur vi skall fördela planetens tillgångar, behöver vi fundera över vad vi har att fördela; skall vi fördela det jorden kan ge oss idag, eller skall vi även fördela så mycket som vi kan låna av framtida generationer och som vi inte har för avsikt att betala tillbaka. Hur vi hanterar klimatkrisen, är det mest akuta exemplet på valet mellan hållbarhet och destruktivitet.